torsdag, januari 10, 2008
Dagen 080110
RUBRIK: Ynkedomen ej begränsad till SKC
Angående: artikelserien om SKC
Tidningen Dagen, genom de hittills sex artiklarna om pingstkyrkan Stockholm Karisma Center (SKC), visar mod att överhuvudtaget kritiskt omnämna den sekteristiska pingstkyrkan, vars moraliska förfall i åratal slutligen manifesterades för dess medlemmar genom ekonomisk konkurs. Tidningen Dagens kritiska återblick av Karismasekten överraskar dock i perspektivet av redaktionens tillhörighet i den Pingströrelseägda Dagengruppen med dess Pingstkultur, samt förvånar i perspektivet av dess hemvist i en svensk mentalitet och svensk kultur. De sex artiklarna om SKC i tidningen Dagen visar att även inom svensk Pingstkultur kan förekomma undantag från svensk konfrontationsfruktan, till den grad att neutraliserad kritik vågas yppas där. Artikelserien bör därför ses som ett modigt första nödvändigt steg i riktning till ytterligare nödvändiga avslöjanden av kyrkliga ledares syndiga verklighet med dess ovilja till omvändelse. Nästa steg bör därför fokusera utbredningen av de snarlika premisserna inom den svenska Pingströrelsen. I frånvaron av svenska pastorers omvändelse ifrån deras fortgående hyckleri och heresi bör allmänheten knappast hysa respekt för denna yrkesgrupp – svenska pastorer.
Yrkespastorer i Sverige, både inom svensk Pingströrelse och övriga svenska samfund, var informerade om oegentligheter i Karismasekten redan i november 2003 då jag sammanfattningsvis informerade de övriga yrkespastorerna i Stockholm om oegentligheter i SKC. Redan i november 2002, en vecka efter att Karismasekten omotiverat uteslöt mig som medlem, överlämnade jag personligen till Södermalmskyrkans pastor en sanningsenlig och korrekt beskrivning av verkligheten bakom Karismasektens fasader. Sanningen uppfattades då som anstötlig, och som konsekvens av överlämnandet av det korrekta informationsbrevet blev jag personligen avvisad som framtida medlem även i Södermalmskyrkan. I januari 2003 utförligt informerade jag också kamraten Andreas Nilsson (idag Dagens nyhetschef) om händelserna i SKC.
Redan i februari 2002 skrev jag ett långt brev överlämnat till var och en av SKC styrelseledamöter innehållande konstruktiv kritik med förslag till konkreta åtgärder. Brevet varken besvarades eller kommenterades. Ett halvår senare i augusti 2002 föreslog jag ett helt nytt åtgärdspaket via överlämnat brev till fem pastorer i SKC (Sven Almkvist, Mattias Lekardal, Richard Svensson, Tomas Ardenfors, Lennart Pettersson). Inte heller det förslaget bemöttes, trots att jag dagligen på pastorsexpeditionen bistod pastorerna i deras kontorsbehov och personliga behov (kontorets springpojke).
I perspektivet att övriga yrkespastorer i Stockholm var informerade om tillståndet i Karismasekten långt innan pastorsdårskapet blev uppenbart för SKC medlemmar, har tidningen Dagens artikelserie om SKC otillräckligt belyst Stockholms övriga pastorers indirekta medskyldighet. Genom vetskap och passivitet är alla informerade Stockholms pastorer medskyldiga.
Att sedan svenska pastorer, och i synnerhet svenska Pingstpastorer, saknar kurage att erkänna sin skuld är naturligtvis mänskligt – och modernt svenskt.
