fredag, april 16, 2004
Svenska Dagbladet 040417
RUBRIK: Fredsplanen - ännu mindre imaginär
Angående SvD ledarartikel: Fredsplanen – nu ännu dödare
Emedan Storbritannien och USA, genom ekonomiska och personella offer, axlar ansvar för att förhindra terrorism, minimera orättfärdiga krig och ondska i världen, anför sedligt några svenska massmedier sin fientliga kritik. Ett av de grundläggande problemen i den svenskmediala kritiken av USA och Israel är bristande moralisk klarsyn och perspektiv. Utan tillräcklig Bibelkunskap är det naturligtvis svårt att förstå Biblisk moral. Ogudaktiga sinnelag kan inte förstå det Gudomliga.
Gud har givit till Abrahams, Isaacs och Jakobs efterkommande allt det landområde som idag ockuperas av palestinska och islamistiska terrorister. Allt landområde, som idag ockuperas av den Palestinska Auktoriteten, tillhör det judiska släktet. Hela Västbanken och Gaza tillhör, enligt Guds löfte, det judiska folket. Staten Israel, som bekänner en judisk identitet, äger därmed rätt till hela Västbanken och Gaza. Israel ockuperar endast de territorier som Gud har givit till sitt utvalda folk. Staten Israel har dock valt att tolerera främmande ockupation av Israelisk mark.
En person kommenterade till mig häromdagen att muslimer borde skämmas för de senaste årens terrordåd, och funderade varför muslimer tillåter Usama bin Laden att representera Islam. Tyvärr befarar jag att liknande funderingar vida förekommer i de privata samtalen. Mitt svar är dock att ingen muslim bör behöva skämmas för dessa terroristgärningar. I kristna sammanhang har fruktansvärd omoral förekommit, och under kristen flagg har felaktig nationalism utfört korsfarares vansinnesdåd. Både muslimer och kristna har genom världshistorien praktiserat orättfärdighet. Men det finns en grundläggande skillnad. När kristna medvetet skadar oskyldiga människor agerar de mot evangelisk etik och inkonsekvent gent emot Bibeln. När muslimer medvetet skadar oskyldiga människor agerar de konsekvent med Koranen, om offren utgörs av bekännande judar eller kristna.
Frågan bör därför inte vara varför islamisten Usama bin Laden tänker och agerar som han gör. Frågan bör istället vara varför inte fler islamister agerar som honom. Usama bin Laden agerar logiskt konsekvent gent emot Koranen.
Koranen förkunnar bekämpning av Judar och kristna. ”De icke troende är sannerligen era ivriga fiender. Ni ska inte betrakta dem som vänner, såvida de inte mobiliserar sig med er för Guds sak. Vänder de sig emot er ska ni bekämpa dem, och ni får döda dem när ni möter dem i krig. Ni ska inte acceptera dem som vänner eller som allierade. O ni som tror, alliera inte er med (vissa) Judar och Kristna; dessa är allierade med varandra. De ibland er som allierar er med dessa, hör hemma hos dem. Gud vägleder inte de som överträder. Ni ska bekämpa dem, för Gud kommer att straffa dem i era händer, förödmjuka dem, ge er seger över dem, och lugna de troendes hjärtan.” (Koranen 4:101, 4:89, 5:51, 9:14)
Färdplanen till fred i Mellanöstern är via fridsfursten Jesus Kristus, Messias. Alla andra färdplaner kommer oundvikligen att misslyckas.
Torsten Skarp
Angående SvD ledarartikel: Fredsplanen – nu ännu dödare
Emedan Storbritannien och USA, genom ekonomiska och personella offer, axlar ansvar för att förhindra terrorism, minimera orättfärdiga krig och ondska i världen, anför sedligt några svenska massmedier sin fientliga kritik. Ett av de grundläggande problemen i den svenskmediala kritiken av USA och Israel är bristande moralisk klarsyn och perspektiv. Utan tillräcklig Bibelkunskap är det naturligtvis svårt att förstå Biblisk moral. Ogudaktiga sinnelag kan inte förstå det Gudomliga.
Gud har givit till Abrahams, Isaacs och Jakobs efterkommande allt det landområde som idag ockuperas av palestinska och islamistiska terrorister. Allt landområde, som idag ockuperas av den Palestinska Auktoriteten, tillhör det judiska släktet. Hela Västbanken och Gaza tillhör, enligt Guds löfte, det judiska folket. Staten Israel, som bekänner en judisk identitet, äger därmed rätt till hela Västbanken och Gaza. Israel ockuperar endast de territorier som Gud har givit till sitt utvalda folk. Staten Israel har dock valt att tolerera främmande ockupation av Israelisk mark.
En person kommenterade till mig häromdagen att muslimer borde skämmas för de senaste årens terrordåd, och funderade varför muslimer tillåter Usama bin Laden att representera Islam. Tyvärr befarar jag att liknande funderingar vida förekommer i de privata samtalen. Mitt svar är dock att ingen muslim bör behöva skämmas för dessa terroristgärningar. I kristna sammanhang har fruktansvärd omoral förekommit, och under kristen flagg har felaktig nationalism utfört korsfarares vansinnesdåd. Både muslimer och kristna har genom världshistorien praktiserat orättfärdighet. Men det finns en grundläggande skillnad. När kristna medvetet skadar oskyldiga människor agerar de mot evangelisk etik och inkonsekvent gent emot Bibeln. När muslimer medvetet skadar oskyldiga människor agerar de konsekvent med Koranen, om offren utgörs av bekännande judar eller kristna.
Frågan bör därför inte vara varför islamisten Usama bin Laden tänker och agerar som han gör. Frågan bör istället vara varför inte fler islamister agerar som honom. Usama bin Laden agerar logiskt konsekvent gent emot Koranen.
Koranen förkunnar bekämpning av Judar och kristna. ”De icke troende är sannerligen era ivriga fiender. Ni ska inte betrakta dem som vänner, såvida de inte mobiliserar sig med er för Guds sak. Vänder de sig emot er ska ni bekämpa dem, och ni får döda dem när ni möter dem i krig. Ni ska inte acceptera dem som vänner eller som allierade. O ni som tror, alliera inte er med (vissa) Judar och Kristna; dessa är allierade med varandra. De ibland er som allierar er med dessa, hör hemma hos dem. Gud vägleder inte de som överträder. Ni ska bekämpa dem, för Gud kommer att straffa dem i era händer, förödmjuka dem, ge er seger över dem, och lugna de troendes hjärtan.” (Koranen 4:101, 4:89, 5:51, 9:14)
Färdplanen till fred i Mellanöstern är via fridsfursten Jesus Kristus, Messias. Alla andra färdplaner kommer oundvikligen att misslyckas.
Torsten Skarp
